självömkan

Offrens offer - hur narcissisten alltid tycker att han/hon är ett offer.

Kan man förstå en narcissist?

För att helt och fullt förstå en narcissist, kliva in i deras skinn, skulle man behöva vara likadan själv. Men genom att lära sig hur de tänker, vilka impulser som styr dem, kan man upphöra att förvånas, man kan lära sig att dechiffrera deras agerande och se bakom den oftast stenhårda masken.

Narcissister är fullblodsegoister, i den värld de bebor finns det bara en person som räknas och det är de själva. Andra är och förblir staffagefigurer och eftersom narcissister är gränslösa till sin natur, har de svårigheter att se eller förstå skillnaden mellan sig själva och andra. De inser helt enkelt inte att andra är egna personer, utan ser dem som en förlängning av sig själva.

Narcissisten kan, med få undantag, inte läsa av andras känslor och har inte viljan eller förmodligen ens möjligheten att förstå andra. De har heller ingen uppfattning om vad empati innebär. Det kan liknas vid färgblindhet. I deras känslospektra är empati en vit fläck. Det får till följd att det samspel som måste finnas mellan människor, inte fungerar när en narcissist är inblandad, varken när det gäller privata förhållanden eller i samhället i stort. De andra inblandade, familj, arbetskamrater, vänner, blir oundvikligen till slut offer för narcissistens oförmåga att förstå och ärligt interagera, såvida de inte hinner avsluta kontakten innan det brakar ihop.

Självömkan

Många narcissister tycker i grunden oändligt synd om sig själva och de delar gärna med sig av sina historier. Meningen med att berätta de här historierna för andra är dels att få stå i centrum, vilket narcissister älskar, dels att vi andra ska känna medlidande med dem. Historierna blir utgångspunkten och förklaringen till allt. Skulle kritiken mot narcissisten riskera att bli för hård, kan han alltid ta till ”det-är-synd-om-mig”-vapnet.

Gemensamt för berättelserna är en slags passivitet, en känsla av att ha blivit ”utsatt,” av att inte ha möjlighet att styra sitt eget öde och det här inbegriper uppenbarligen också livet som vuxen, där de inte är ansvariga för sig själva, utan fortsätter att skylla på andra och anser att andra borde ta ansvar för dem.

De som utsätts för narcissisterna blir på så sätt offrens offer. En bakvänd logik, där någon genom att förtrycka andra försöker att må bättre själv.