Kan man överlista en narcissist?

Narcissister är mästare på att överlista andra. Att kunna överlista en narcissist låter lockande, men är inte helt enkelt. Här nedan finns en lista på vad man kan göra för att inte bli överkörd och istället hålla narcissisten stången. Inget av det är lätt, men genom att notera hur man själv reagerar istället för att låta instinkten ta överhanden, gör att man så småningom delvis kan hantera narcissisten.

• Reagera inte - ett av narcissistens vapen är att dra in andra i till synes helt oskyldiga samtal, för att sedan, när “offret” nappat, helt ändra riktning på samtalet. Ofta handlar det om att lura den andra personen att säga något som narcissisten kan reagera på och anklaga den andra för. Att hålla huvudet kallt i de här situationerna är A och O. Räkna till tio innan du låter ilskan ta överhanden, notera hur arg du blir och försök ta djupa andetag för att stabilisera dig. Gör ditt bästa för att inte reagera.

• Tala om för dem vad de gör - utan känslor. Att tala om för dem att du förstår vad de gör kan fungera, men, det måste ske på ett lugnt sätt, fritt från känslor. När du märker att de försöker få sin vilja igenom, säg att de försöker få något av dig, vare sig det är pengar, saker eller nåt annat. Det första steget är att ta ett steg tillbaka och konstatera vad det är som händer, steg två blir att på ett sakligt sätt tala om det för dem. Säg till exempel: “Jag förstår att du vill ha/behöver XX, men vi har inte pengar till det just nu. Våra barn behöver XXX.” Eller “Jag förstår att du behöver PPP, men jag behöver CCC just nu.”

• Anklaga inte - en narcissist, för det brukar misslyckas fatalt. Resultatet blir vanligtvis att de slår tillbaka mångdubbelt hårt, oavsett om de har rätt eller inte.

• När de försöker med gaslighting - håll huvudet kallt och låt dig inte påverkas. Lyssna inte på de varierande berättelserna som narcissisten försöker få dig att tro på. Här är det helt okej att lugnt säga att du minns vad som hände, och det är inte så som narcissisten nu lägger fram det. Förmodligen behöver du upprepa det många gånger. Håll lugnet.

• Bevaka dina gränser - tänk på det som ett land som bevakar sin gräns mot en fiende. Narcissister är gränslösa, de ser ingen skillnad mellan sig själva och andra, vilket är en anledning till att de tycker sig ha rätt till andra. Dina gränser är viktiga, och det är viktigt att reagera så snart de är under attack. När du känner att någon kommer för nära - det brukar till och med kännas fysiskt i bröstet eller magen - se då till att vänligen men bestämt markera att det här är ditt revir och andra har inte där att göra. Och alldeles i början: sätter någon sig för nära, flytta undan, får du en hand på ditt lår, ta bort den. Känn inte att det är pinsamt, det är den andra som är pinsam och tar sig friheter.

• Gå därifrån och håll dig borta. Om möjligt, försök avlägsna dig så mycket som möjligt. Att finnas inom narcissistens räckhåll gör dig till måltavla. Låt bli att besöka en sån person. Fall inte för deras historier om hur de behöver antingen dig, eller något som du kan erbjuda dem. Det de söker mer än något annat är kontroll och den får de när du finns där.

Och allra viktigast av allt - LITA PÅ DIG SJÄLV - det är din hemliga superkraft.
Lita på att du duger, att du har rätt att bestämma över dig själv och ditt eget liv.
Lita på att du är värd lika mycket som andra.
Lita på att du inte behöver någon annans godkännande för något.

Separera från en narcissist

Att separera från en narcissist kan vara förenat med livsfara. De flesta som mördas av sina partners mister livet i samband med att de vill göra slut, skilja sig eller separera, eller redan har gjort det. Faran gäller inte bara partnern som vill avsluta förhållandet utan även eventuella barn.

I ett ”vanligt” förhållande som byggts på ömsesidig kärlek och respekt, klarar de flesta av att låta den andra parten gå. I ett förhållande där en av parterna är narcissist, blir beslutet eller bara önskan om en separation, istället fyllt av oro och rädsla för hämndaktioner.

I ett vanligt förhållande behöver man inte oroa sig för att ens före detta partner kommer att spionera på en, eller vänta utanför arbetet, tränga sig in i hemmet och misshandla en. Inga samtal med dödshot kommer och vi kan förvänta oss att han eller hon inte kommer ringa upp ens vänner, chefer eller andra och hitta på historier för att svartmåla sin före detta partner. Allt det här och mycket mer kan hända när du separerar från en narcissist. En narcissist klarar ofta inte av att bli dumpad, han/hon ser fortfarande sin före detta som en ägodel.

I ett vanligt förhållande är båda parterna intakta även efter en separation. De har kvar sina personligheter, säkerligen har de förändrats något, men deras självkänsla finns kvar och beslutet att skiljas är ett rationellt beslut. För den som lever i ett destruktivt förhållande är önskan att separera ett svårt val. Ett offer för narcissism har förlorat både sin självkänsla och sin självsäkerhet. Hon kan verka väl fungerande utåt, men inuti råder kaos och osäkerhet. Kommer hon att klara sig själv? Kommer hon förlora vårdnaden om barnen? Kommer det leda till rättegång och kommer han i så fall baktala henne och uppvisa sin vinnande attityd i rätten och kanske lyckas föra rättens ledamöter bakom ljuset? Kommer han att baktala henne inför dagispersonal, lärare, Socialtjänst, advokater, arbetskamrater, vänner och familj? Kommer han bli våldsam? Kommer han behandla sin nästa partner annorlunda, vilket skulle bevisa att det är offret som fått honom att uppträda så här?

Separera från en narcissist när barn finns med i bilden

Vi lever i en tid, där idealfamiljen består av två makar som gemensamt tar del av sina barns uppfostran. Pappor har blivit väldigt viktiga redan från spädbarnstiden, där mammans biologiska roll gärna negligeras eftersom den på något vis ger kvinnorna ett försprång genom den närhet som t.ex. amning ger. Pappor är utbytbara mot mammor och så kan det säkert vara när barnen växer. Det här innebär att generellt ska barnen dela sin tid mellan båda föräldrarna efter en separation. Till och med i länder som Italien, där pappor statistiskt sett lär ägna sig i genomsnitt 20 minuter per dag åt sina barn när de lever ihop med modern till barnen, tilldöms fäder delad vårdnad och förväntas genomgå en slags faderlig metamorfos genom separationen och plötsligt bli entusiastiska fäder, nu på halvtid.

Allt det här är bra och fina idéer, men när en förälder är narcissist eller psykopat, uppkommer problem som samhället och domstolsväsendet inte har kännedom om, eller kan eller vill hantera. Mödrar eller fäder som försöker få enskild vårdnad eftersom de vet att deras före detta partner är dysfunktionell, anklagas ofta istället i sin tur för att konspirera och ljuga. Barn som inte vill vara med sin dysfunktionella förälder, hämtas med tvång av polis, eller blir tillsagda att de är tvungna att spendera tid med den andra föräldern. Det är också inte helt ovanligt med sexuella övergrepp på barn i destruktiva förhållanden. Ändå tas inte en förälders eventuella psykiska störning med som en faktor i vårdnadsutredningar.

Enligt en artikel i Washington post 1, skriver juridikprofessor Jane K. Stoever, att nästan alla kidnappningar och bortföranden av barn utförs av familjemedlemmar. Ofta sker det i samband med att barnen är hos den ena föräldern under den delade vårdnaden. Bortrövande av barn kan vara en del av våld i nära relationer. Det är det ultimata sättet för en förövare att straffa sin före detta partner. I de här fallen har förövaren ofta tidigare hotat med att röva bort barnen, döda hunden om en sån finns med i bilden, och/eller hotat att skada eller döda sin före detta partner.

Dessa hot mot offret och hennes barn, leder oundvikligen till att hon inte vågar gå till polisen, alternativt tar tillbaka redan gjorda anmälningar. I stort sett gör den som är utsatt allt för att skydda sina barn. Ibland känner sig offret alltför hotat och går under jorden. Hon kanske tar sina barn och flyr. De här bortförandena likställs då med de fall där förövaren kidnappar barnen och försvinner, fast det i det första fallet handlar om att skydda barnen, i det andra fallet om att 'straffa' offret, kanske genom att till och med döda de gemensamma barnen.

I vårdnadstvister verkar tanken att en av parterna skulle kunna ha en personlighetsstörning inte vara aktuell. Med tanke på att en av tjugo individer beräknas vara narcissist och en av femtio, beräknas vara psykopat, torde en uppgradering av lagstiftandes kunskaper, liksom advokaters och domstolars kunskap om dessa personlighetsstörningar vara av största vikt. Att i domstol hävda att man vill skydda barnet från den andra föräldern ses idag med misstänksamhet. Berättelserna om mammor som fabulerat ihop historier för att få enskild vårdnad är vanliga. Det har på något sätt blivit så att man mycket hellre anklagar den ena parten för att fabulera, än att pröva om den andra föräldern har en personlighetsstörning som gör honom/henne till en olämplig förälder.

1 Jane K. Stoever, clinical professor of Law at University of California, Irvine School of Law. Washington Post, 21 juli, 2017. ”Most kidnapped children are taken by a parent. That doesn't mean they are safe.”

Hur kan man bemöta en narcissist? "Greystoning" och upprepning.

Det är svårt att vara utsatt för en narcissist. Det blir dubbelt så svårt, genom att hur vi vanligen agerar inte alls fungerar med en narcissist. Det är till exempel absolut lönlöst att försöka diskutera med eller förklara sin situation för dem. Att försöka vädja till deras goda vilja fungerar inte heller. För den som är utsatt för en narcissist, finns det egentligen bara några få riktlinjer att följa för att minska spänningen i förhållandet utan att helt sudda ut sig själv, och det är inte helt lätt.

”Greystoning” - som namnet antyder - handlar om att uppträda som en gråsten. En gråsten hetsar inte direkt upp någon, den är tyst, solid, ligger där den ligger utan att någon lägger märke till den. Får någon för sig att sparka på den eller kasta iväg den, hamnar den helt enkelt på en ny plats och blir liggande där istället. Ungefär så fungerar ”greystoning”. Metoden handlar om att strypa flödet av narcissistisk tillförsel, det där som de så gärna vill ha, känslor och uppmärksamhet. Vissa hävdar att man genom att vara konsekvent kan få narcissisten att bli så uttråkad, så att hon/han till slut ger sig iväg.

”Greystoning” går i korthet ut på att du inte reagerar på något alls. Försöker narcissisten provocera dig, håller du dig lugn, förmodligen följer fler försök till provokation, eftersom det är så de vanligtvis agerar, men målet är att inte reagera alls, utan att bara registrera oavsett vad han/hon säger. Det gäller alltså att stenhårt försöka hålla sig lugn, för narcissister har total kontroll på hur du reagerar, så att bita ihop och hålla tyst fast man gråter inombords är bra, men inte tillräckligt.

Det blir till en övningssak, ju mer man övar på att hålla sig lugn och observera, ju bättre blir man på det. Samma sak gäller när narcissisten i ett försök att få fram en reaktion från dig, kör en charmoffensiv. Man ska luras in i ett samtal eller sammanhang, där man glömmer bort sig och kanske till slut sitter och skrattar tillsammans. Det kan bli vägen tillbaka in i ditt psyke för narcissisten, som genom charmoffensiven fått dig att glömma att hålla upp ditt försvar.

Kom ihåg att narcissisten när sig av både positiva och negativa känslor, så det är just avsaknaden av dem som gör att ”greystoning” kan fungera. En annan viktig aspekt av den här metoden, är att man själv börjar notera konturerna och mönstren av hur narcissisten agerar. När man lugnt klarar av att konstatera att han nu är inne i en charmoffensiv, eller försöker provocera, då blir det mycket lättare att stå emot sina egna naturliga reaktioner och att lyckas hålla en neutral fasad och förhoppningsvis ett lugnare inre.

Rådet att inte direkt konfrontera en narcissist är det mest fundamentala av alla. När man inte vill gå med på vad narcissisten säger att man ska göra, ska man istället för att söka direkt konfrontation, framföra det man själv vill som ett alternativ.

Säg att narcissisten tycker att det är läge att åka på en utflykt, gå på en fest eller vad det än kan vara. Du vill inte, du har andra planer för kvällen eller vill kanske bara stanna hemma. Istället för att helt enkelt säga: ”Jag vill inte,” säger man: ”Jag förstår att du vill gå ut, men jag har bestämt mig för att stanna hemma.” När motargumenten kommer, upprepar man vänligt, gärna med samma ord, att man har bestämt sig för att stanna hemma. Om och om igen. Ju mer man tillämpar den här metoden, desto mer inser narcissisten att han inte kan få sin ”känslofix” hos dig.

Diskussioner om saker som har hänt är precis likadana. Eftersom det verkar som om narcissister har en förkärlek för att dra upp gamla oförrätter och händelser från det förflutna, eller diskussioner om ens familj och vänner, gäller samma taktik här. Man kan börja med att fråga sig själv hur många gånger man lyckats prata igenom de här till synes infekterade händelserna, utan att det har slutat med upprörda känslor och anklagelser. Antagligen är svaret att det har hänt väldigt få gånger. Så, när det här dras upp igen, gäller det att identifiera taktiken, och istället för att gå i fällan och hamna i underläge än en gång, säga vänligt: ”Jag är upptagen just nu” eller ”Det är inte tillfälle att prata om det nu.” Det bästa man kan göra efter det är att avlägsna sig därifrån, gå och göra något annat så att det hela rinner ut i sanden.

Ett av de bästa råden man kan ge till dem som lever med narcissister, är att så snabbt som möjligt försöka separera. Narcissister blir inte ”bättre” eller botade så länge forskningen inte har kommit på en kur för deras emotionella tillfrisknande. Söker man hjälp, t.ex. med parterapi, är det av yttersta vikt att terapeuten är väl införstådd med problematiken med narcissister. Att anlita en terapeut eller psykolog som inte har någon kunskap eller erfarenhet av de här personlighetsstörningarna, kan ge väldigt negativa resultat, eftersom narcissisten i sin arsenal har ett stort mått av charm, och lyckas ofta få över terapeuten på sin sida genom att berätta uppdiktade eller förvrängda historier.