I Sverige handlar debatten om våld i nära relationer nästan enbart om det som kallas “mäns våld mot kvinnor”. Det stämmer att kvinnor är mycket mer utsatta för våld i hemmet från sin partner, än män, men att förklara hela den här problematiken med att det handlar om något slags könskrig, det håller inte.
I den anglosaxiska världen, här talar vi om Storbritannien och USA, har man sedan länge sett klara paralleller mellan psykisk och fysisk misshandel och de mentala störningarna narcissism och psykopati. Alltför många av förövarna uppvisar nästan exakt samma beteenden, vilka knappast kan förklaras med att de flesta av dem är män, för det finns kvinnliga förövare också, som uppträder likadant.
Under mitt arbete med människor som levt med den här typen av förövare, får jag ofta frågan: “Hur kan de vara så lika? Hur kan de agera på ett sätt som verkar som om de lärt sig det här beteendet?” Men tittar man på hur narcissister fungerar och agerar, så finns svaret för det mesta där. Att sedan detta beteende vävs in i ett sammanhang där män ofta har mer makt än kvinnan, det förnekar jag inte. Men jag skulle vilja att de som hävdar att det bara handlar om patriarkatet, förklarar för mig hur exempelvis en man som jag satt med i över fem timmar för en tid sen, berättade precis samma historia som så många kvinnor före honom vittnat om, men hans förövare var hans före detta flickvän. Och hans skam var dubbel, för ingen ville tro honom - det här händer inte män.
Det är dags att våga se på de här problemen utan förutfattade meningar.